Lisa och Stella söker omplacering

De båda katter som den här bloggen har handlat - och handlar - om behöver nya hem! Mina mycket omtyckta och fina katter måste få busa och sova vidare i någon annans liv, eftersom jag börjat få andningsproblem på grund av allergi. Om du känner någon eller själv skulle kunna bli katternas räddare i nöden vore vi väldigt lyckliga. Katterna kan adopteras tillsammans eller var för sig.

Båda katterna är tillgivna och sociala och helt och hållet rumsrena. Du kan läsa om katternas liv de senaste åren här på bloggen, men för att du lättare skall få en överblick har jag satt ihop två små kontaktannonser:

Läs om busiga Stella här.

Läs om sällskapliga Lisa här.

Katten Stella söker hem

Det här är Stella - en yster och livlig ung katt. Hon har kolsvart täckning och är en riktig skönhet! Stella är ungefär tre år gammal. Hon fångades in av TopCat Akutgruppen när hon var runt tre månader gammal och kom via ett akuthem till oss. Innan dess levde hon mellan motorväg och pendeltågsspår på en gräsremsa som hon och hennes syskon delade med en räv. För dig som vill ha en charmig och lekfull katt som gillar att jaga allt från bollar till flugor är Stella en bra familjemedlem. Stella trivs förmodligen bra i ett hem där det finns andra katter.



Stella har lätt för att knyta an och uppskatta sällskap av alla familjens medlemmar som hon känner igen och efter att få spana in dem en stund gillar Stella de flesta människor som verkar snälla och vill kasta bollar som hon kan få jaga.



När Stella inte leker, klättrar eller jagar flugor så är hon en tillgiven och social katt som gillar att få sitta i knät eller bara ligga utsträck nånstans där husse/matte väljer att klia henne på magen.



Om du kan tänka dig att ge Stella ett nytt hem när hennes nuvarande familj har blivit allergisk mot katt så är det en god gärning som Stella kommer att belöna med mycket tillgivenhet och uppskattning. Hör gärna av dig om du vill komma och hälsa lite på Stella - klicka här för att maila!

Katten Lisa söker hem

Det här är den sällskapliga katten Lisa som behöver någon ny människa att bo hos och umgås med. Hon är älskad där hon är, men måste flyttas på grund av allergi. Lisa är en trevlig katt som älskar människor och gärna vill ligga bredvid när någon ser på TV. Lisa vet ingenting bättre än att ligga och spinna medan någon borstar eller klappar hennes kinder och mage. Hon gillar också att ligga i ett fönster och hålla koll på folk och fä som passerar på gatan, och får hon chansen sitter hon gärna ute på balkongen och njuter av friska luften och spanar om kvällar och morgnar bara vädret inte är alldeles för blött!



Lisa är från början en hittekatt och vi tror att hon är ungefär fem år. Hon kom utsvulten och mager från värmlandsskogarna och stod jamande i ett pannrum i mina bekantas villa i Norra Värmland på juldagen 2005. Hon fick mat och fick stanna kvar, men kunde inte långsiktigt stanna i huset där det redan fanns en katt som inte ville dela revir, så påsken 2007 fick Lisa flytta till sin nuvarande bostad i Vasastan i Stockholm. Lisa trivs bäst som ensamkatt någonstans där hon kan få gå ut och njuta av sol, vind och utsikt från en balkong eller i en trygg utemiljö.



Vill du träffa Lisa och se om du tror att hon kan vara en passande familjemedlem hos dig? Det är bara att maila så bestämmer vi en tid. Fråga gärna om det är nåt du undrar!

Närhet för folk och fä

Idag var Lisa ute och åt frukost i köket, och jag tror hon sen var en liten stund på balkongen. Väl klart där kom hon in i vardagsrummet, tvättade sig noga och länge, och sen hoppade hon upp i min säng för att lägga sig på mitt bröst. Just ligga på bröstet har varit Lisas favorit ända sedan första kvällen här hos mig. Hon har dock aldrig velat ligga på bröstet hur länge som helst, och på senare tid har det ofta inneburit att hon flyttar ner till fötterna eller benen och värmer sig mot dem tils hon somnar om. Idag blev min fot till och med en praktisk huvudkudde.

Nytt porträtt på Stella-katt

Stella är - som syns på blicken - rätt skeptisk till den nya stora svarta saken som hänger högre än henne och dessutom ger ifrån sig irriterande starkt ljus då och då. Fast ljussättningen i hennes svarta päls är för en gångs skull riktigt bra om jag får säga det själv.

Morgonens fotoskörd

Kalla fötter?

Den här kyliga vintern har Stella spenderat rätt mycket tid med sin fotvärmare.

Hemkomstdag - 2 år med Stella

Mina adoptivkusiner i Danmark firar alltid sin "hemkomstdag". Det är inte födelsedagen, dvs den biologiska, utan den dag de flyttade in hos sina adoptivföräldrar. Då började livet tillsammans. För mina hittekatter är ju hemkomstdagen det enda man vet nästan säkert, så vi brukar fira den lite extra. Idag är det Stellas dag. Två år med mig och Lisa, två år här i lägenheten för Stella. Två år med sällskap för mig och Lisa. På det stora hela tror jag Lisa är glad för sällskap om dagarna, även om hon inte alltid visar det. Stella verkar också trivas, med element, balkong och mat. Dagen till ära fick hon och Lisa dela en burk tonfiskfile. De delade ungefär lika, men inte samtidigt. Först Stella, sen Lisa. Så är det alltid.

Harmoni

Visst. Jag får erkänna att det var jag som lade dit Stella genom att puffa omkull henne när hon ville vara med när Lisa och jag gosade. Fast båda ligger kvar, och ingen bits. Jag är lite extra förtjust i såna här bilder, för det händer inte så ofta, och det fanns ju en tid då jag trodde att det kanske aldrig skulle gå. Men nu känns det som att det blir vanligare och vanligare.

Gräsätare tackar för gåvan

När jag var i Bryssel var mamma här som kattvakt. Med i väskan fanns lite kattgräs som planterades och blev klart för konsumtion i helgen. Helt klart uppskattat.

Drömleksak.

Lisa och Stella har nyss fått ett sånt här gym. Undrar om de också hellre skulle vilja ha nåt high tech? 

En bild på Stella...

Klicka för full upplösning.

Levande i minnet

Jag vet inte riktigt hur jag skall förklara det för Stella. Hon börjar varje dag med att springa ut på balkongen och kika in bakom planket till grannens halva av balkongen. Där letar hon efter sin buskamrat Leon. Han har inte synts ute så mycket nu på vintern men hon ger inte upp hoppet. Varje morgon får han en ny chans. Fast igår fick jag höra dåliga nyheter: Leon, som var 15 år, hade fått någon form av problem som gjorde att han slutade kissa och äta. Efter en vecka utan att ha varit på lådan fick han komma till veterinären, och därifrån kom han inte hem. Så Stella väntar nu förgäves på sin kompis, som jag imorse lite försiktigt försökte förklara antagligen inte kommer ut och bråkar nåt mer.