Levande i minnet

Jag vet inte riktigt hur jag skall förklara det för Stella. Hon börjar varje dag med att springa ut på balkongen och kika in bakom planket till grannens halva av balkongen. Där letar hon efter sin buskamrat Leon. Han har inte synts ute så mycket nu på vintern men hon ger inte upp hoppet. Varje morgon får han en ny chans. Fast igår fick jag höra dåliga nyheter: Leon, som var 15 år, hade fått någon form av problem som gjorde att han slutade kissa och äta. Efter en vecka utan att ha varit på lådan fick han komma till veterinären, och därifrån kom han inte hem. Så Stella väntar nu förgäves på sin kompis, som jag imorse lite försiktigt försökte förklara antagligen inte kommer ut och bråkar nåt mer.

Blandrasbondkattshund?

Att Lisa är en åttondel eller femtedel norsk skogskatt har jag ofta funderat på. Det kan man ju inte veta så noga, men hon är ju stor och har liknande ränder även om hon inte är långhår. Numera har jag allt oftare funderat på om hon kanske också kan vara en sjättedels hund också. Lisa är så otroligt envis. Just nu gäller det att få gå ut i trapphuset. Hon sitter och skrapar på ytterdörren en kvart varje kväll, och när jag lyfter bort henne från dörren och bär in henne och lägger henne bredvid mig på sängen, så reser hon sig så sakterliga. Hon hoppar sedna ned på golvet och går med lugna, men fasta, bestämda, steg tillbaka ut i hallen. Sätter sig vid dörren och skrapar. Och den ende som jag vet som haft motsvarigheten till envetenhet, det var just en tax. När han var envis så hette det att han ju var tax, och att taxar var envetna. Så nu underar jag om Lisa kan ha det. Drag av tax alltså.

Vanekatt utan motstycke

Vi har en morgonrutin. Katterna (någon av dem eller båda) hoppar upp i sängen och trampar och spinner. Jag klappar dem en stund, tills jag gör en ansats av att gå upp. Då hoppar väckarkatten snabbt ner på golvet, där den andre redan sitter och väntar med stora ögon. Vi går tillsammans ut i köket allihop, och vid bra väder sitter de ute på balkongen medan jag diskar matskålar och öser upp mat. Vid sämre väder, som när det ösregnar, springer Stella fram och tillbaka mellan vardagsrummet och köket medan Lisa häckar under matbordet i köket och håller koll.
Idag bröst dock rutinen: Lisa väckte mig, Stella väntade, jag tog ett djupt andetag efter en stund med Lisa på mitt bröst och hon hoppade ner på golvet. Sen dröjde jag lite för länge med att faktiskt kliva upp, så Lisan tröttnade på att vänta och lade sig att vila under laminofåtöljen. När hon väl har lagt sig där reser hon sig inte i första taget, så jag han både diska och servera maten innan Lisa reste sig. När hon så kommer ut i köket har Stella redan börjat äta.
Döm min förvåning när Lisa då efter en stund uppfattat matdoften, kommer springande ut i köket för att äta, men sätter sig bakom Stella och väntar. Den vänstra matskålen är visserligen full med mat och helt ledig. Men den äter inte Lisa ur. Hon vill äta sin mat ur den högra skålen. Det har hon alltid gjort förut. Varför skulle vi ändra den vanan idag?

Dags att vaccinera sig...

..och införa besöksförbud? Eller tror ni att Lisa och Stella kan få mina doser istället?

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3753333.svd

Lite nya kort!

Äntligen har jag lagt upp lite nya kort i lisakattens flickr-album, så att ni får se lite av de båda katternas vår-liv. Lisa i randigt, Stella klädd i svart. Resten torde förklara sig självt. Se de nya bilderna här: album på flickr.

Två år med Lisan

Idag är det två år sedan Lisans tidigare hussar kom åkandes med henne i en stor kartong. Sedan följde en tid av oro för Lisa tills hon hade spanat in nya husse och nya bostaden, men ganksa snabbt blev hon tuff. Idag är det osäkert hur mycket hon minns av att någonsin ha bott någon annanstans.
Det är lite roligt att gå tillbaka och läsa rapporterna från den första månaden i bloggarkivet. Det var långt innan jag var kattvan, och det var mycket som fascinerade mig då. Att väcka Lisa på morgonen var svårt, och att hon vill ha regelbundna mattider även på helgerna var tydligen en överraskning: http://lisakatten.blogspot.com/2007_04_01_archive.html.

Lite nya kort!

Idag har Stella blivit lite firad, för extramatte mailade och grattade Stella på hemkomstdagen, dvs årsdagen av att hon flyttade in här. Men det verkar inte stämma för när jag kollar historiken på bloggen så är det först den 7e mars (på lördag) som det är dags! Men det gjorde ingen skada - katterna har fått tonfiskmousse och var mycket nöjda med det. Verkar som lisa blev pigg av det för sen har hon gått runt här och lekt med bollar. Hur som helst är det dags för lite nya bilder, så här kommer en serie porträtt på Stella.


Årets i särklass bästa julklapp var fyra skumgummi-bollar från moster i Danmark.

Efter många om och men har Lisa och Stella återigen slutit fred. Det har varit lite kinkigt efter Stellas sterilisering, men den senaste veckan har det börjat funka igen. Och det är klart att det hjälper säkert när man kan samlas runt gemensamma intressen. Som att spana på omgivningarna. Vem vet vilken yttre fiende som smyger runt där nere idag. Kanske det är råttan? Eller hunden?

En annan succe med balkongen är att Stella härom dagen upptäckte att pudersnö kan krafsas i. Det var väldigt spännande, nästan som sand, men ändå inte sand. Rädlsan för det kalla vita var som bortblåst, medan husse blev lite oroligt att det som liknar sand också skulle komma att användas som sand...
När jag mailade före detta akuthemsmatte med lite kort runt jul, så skrev hon att hon saknar Stellas livliga person. Det är verkligen en bra beskrivning av det här lilla vilddjuret. :)
Fast ibland måste alla vila. Till och med en kattunge som äger fyra skumgummibollar.

Man känner sig fånig...

Man känner sig så fånig med en strut över huvudet. Är man katt så kan man till och med vara rädd. När man smyger framåt så fastnar struten i marknen, och rät som det är står man med ansiktet rakt ner i marken, fasttryckt i en kon.
Fast efter ett stökigt första dygn har Stella nu kommit fram och ligger vid änden på min egen sjuksoffa och tittar på medan jag bloggar. Lite tonfisk och en hel del vatten har hon fått i sig. Desvärre spyr hon varje gång hon ätit eller druckit, men jag tror ändå att det går plus. Inte konstigt att hon mår lite illa, med ett sår över i princip hela magen och inga som helst bedövningspiller med sig hem måste hon ha vansinnigt ont...

Bara inte med mig...

Igår ansträngde jag mig riktigt för att få Lisa att leka. Jag viftade med fjädervippa (den bryr hon sig aldrig om), jag rullade bollar (dem tittar hon på), jag kastade hennes favorit, den röda rasselmusen som hon fick i julklapp förra året. Ingenting hjälpte. Det orsakade knappt ens en huvudrörelse hos Lisa, som bara satt nedanför soffan och stirrade förvänansfullt på mig. Upp i soffan ville hon inte heller komma. Till slut gav jag upp och gick och satte mig framför dator. DÅ ville Lisa leka. Hon rullade iväg bollen, sprang efter den, sparkade runt den ett varv i rummet, tog musen som hon inte tittat åt, lade upp den mitt på golvet, gömde sig själv under fåtöljen i anfallsställning och gjorde en överaskningsattack mot den lilla musen. Gömde sig igen, ny överraskningsattack och sen bar hon runt den och upprepade detta. När musen kom i närheten av mig tog jag upp den och slängde den till andra sidan rummet. Ingen reaktion. Hon vill leka. Bara inte om jag skall vara med. När boll-lekarna avslutats så lade sig Stella i och de båda jagade varandra fram och tillbaka. Till slut gjorde Lisa något som jag aldrig sett en katt göra förut: Hon satte sig (med all sin vikt, betänk det) med bakbenen gränsle över lilla Stella och höll ner henne med sin rumpas vikt mot golvet. Sen slog Lisa henne med framstassarna som hon nu frigjort eftersom hon satt upprätt på bakänden. Klorna indragna förvisso, så det var på lek, men det såg rätt roligt ut. Lisa har äntligen kommit på hur hon skall dra nytta av sin vikt? :)

Hemmdag för husse

Efter mycket stoj och glam ett tag är jag äntligen hemma hos katterna i helgen. Lisa uppskattar det och visar det tydligt, hon följer mig genom lägenheten och ställer sig på bakbenen med framtassarna mot mitt lår då och då för att liksom sträcka sig upp och påminna om att hon är där och skulle kunna bli klappad. Hon har till och med jagat bollar och möss som jag kastat, och råkade i ivern nästan fastna under soffan när hon slängde sig in under kanten för att jaga en mus. Tyvärr fastnade hon när rumpan skulle in och hon fick backa ut och låta husse ta hand om musen. Stella är också med och vill gärna hänga där lisa är om jag klappar lisa. Resten av tiden gör hon sitt, och spenderar oväntat mycket tid på balkongen trots att det är både ganska kallt och ganska blött där. Katterna är överlag goda vänner numera, och bortser man från lite jakt på lek så är det inte mycket bråk alls. När jag kammade Lisa förut kom Stella fram och ville bli kammad hon också. När jag gjorde det låg Lisa kvar och spann. Hela flocken samlad, alla är vänner. Lisa kan ta det med ro. Precis så vill hon ha det.

Betydligt bättre sämja!

Efter ett antal dagar i huset börjar Lisa och Stella enligt rapporter därifrån komma allt bättre överens. Att Stella skulle ligga på rygg och bli tvättad av Lisa verkade milt sagt avlägset så sent som i tisdags när jag lämnade katterna och rullade ut på lite turné runt landet i bil.

Den förhatliga Andra Katten

Så har vi gjort biltrippen från Stockholm till Karlstad med katter i box för första gången sedan Stella kom. Stella låg i den gamla lilla buren, så pass ihoprullad att hon rymdes liggande på tvären längs burens inre kortsida. Lisa åkte ståndsmässigt i den nya buren som egentligen är tänkt att rymma båda katterna, och verkade trivas hyfsat med det även om hon då och då försökte övertala mig både om att hon skulle svälta ihjäl och att jag måste öppna buren så att hon kunde ta en promenad.
Väl här öppnade vi buren i badrummet bredvid kattlådan (alltid bra info för nya katter att se var den är). Lisa traskade ut i huset, gick raka vägen till platsen i köket där matskålarna brukar stå och fick mat av mamma. Sen gick hon vidare in i vardagsrummet, rullade sig på mattan och blev klappad och klappad och klappad, innan hon gick vidare in under soffbordet där det som vanligt står vatten och Lisa drack. Vart hon sedan gick under sin upptäcksfärd så drog hon sidan av nosen mot hörn och dörrkarmar, och märkte helt klart upp huset som sitt.
Stella låg under tiden intryckt under biden, och kom först efter någon halvtimme fram alls, nosade noga på kattlådan, och började sedan en promenad runt i huset. Hon var nöjd, sprang runt och undersökte. Allt gick jättebra, tills Lisa plötsligt fick syn på Stella.
Lisa blev i den stunden alldeles stel. Gick bort från mig och satte sig under vardagsrumsbordet. Morrade. Morrade mer men ännu mer dovt. Fräste. Morrade.
Sedan dess har det hållit på så: Lisa har morrat och fräst så fort Stella är i samma rum, och är världens keligaste katt däremellan. Stella vill också gärna få komma till husse, så effekten inatt har varit att ingen av katterna har sovit i samma rum som jag eftersom de hamnat i omedelbart gräl med varandra när de kommer för nära, och då båda gått härifrån. Nu på morgonen kom lisa för att säga godmorgon, vilket gick bra ända tills Stella vågade sig fram. Nu har Lisa legat vid mina fötter och morrat oavbrutet i en kvart, medan Stella undersökt skrivbordet och klättrat i fönstret. Hon är skenbart obekymrad över att Lisa morrar, men vågar å andra sidan inte heller komma för nära.

Shoppingmani på Zoomarkaden

Var förbi Bromma Zoomarknad förut. Viktigaste uppdraget var att köpa en bur som var stor nog för Lisa, alternativt båda katterna. Det fick vi med oss. Vi köpte också höstens förbrukning av kattsand när vi ändå hade bil: Fyra stora Everclean gav två små (12 kg) på köpet. Alldeles utmärkt. Därtill hörsammade jag Ratherbeens bön för mina katters underhållning och slängde ner en klösmöbel i vagnen. Den är dock hittils outnyttjad, eftersom Lisa sover och Stella har flyttat in under sängen för gott efter att hon blev iväglurad till veterinär och chipmärkt förut idag.

Mästerkatten på fiskarna

Nya smala Lisa har upptäckt att hon har nya förmågor! Stella är lite fundersam över detta, eftersom hon brukar ha monopol både på fisk och på att ligga på högsta platsen. Fast när Lisa har ockuperat den platsen så är det inget annat att göra än att stanna nedanför och se på.

Det är för övrigt väldigt bra att sitta på akvariet. Det är (1) varmt om rumpan på grund av lysrören, (2) spännande fiskar att titta på, (3) nära till fiskmaten (godare än fisk faktiskt!) och (4) man står nästan i ansiktshöjd med husse och kan bli klappad mycket mera jämlikt.