Trappträning för en anka

Lisa följer mig som en ankunge från rum till rum. Inte alltid hack i häl, men om jag går någonstans så kommer hon dit efter några minuter. Det gör också att hon får en hel del motion. Nyss var jag nere för att säga hejdå till mamma som åkte till jobbet. Lisa satt först vid toppen av trappan en stund, men när jag verkade stanna där nere mer än några minuter så kom hon efter. Sen åkte mamma och jag gick upp igen. Och Lisa kom efter. Mycket nyttigt detta.