Igår kom vi till slut fram till föräldrarnas hus i Karlstad. Bilresan hade gått utmärkt, Lisa var väl inte förtjust över att vara instängd i buren men hon gillade läget och slöade/sov med huvudet lutat mot burdörren det mesta av tiden. (Man vill ju inte försova sig ifall dörren trots allt skulle öppnas.)
Väl framme i huset släppte jag ut Lisa väldigt nära lådan, mest för att hon skulle se vart den var nånstans. Hon brydde sig inte värst, slängde en blick på den och sprang ut på upptäcksfärd i huset. Det är verkligen fascinerande att se hur den ganska räddhågade katt som flyttade in till mig för ett par månader sedan helt plötsligt blivit en tämligen självständig upptäcksresande. Först ett varv runt nedervåningen för att kolla vilka rum som fanns, sen direkt efter det ett varv där hon mera noga kollade in varje rum och skrymslen. Därefter ett tredje varv där hon systematiskt klättrade upp på allt som kunde klättras på, och kröp in under och in i allt som kunde krypas in i eller under.
Sen satte familjen sig för att äta och Lisan passade på att springa upp för trappan och gå igenom övervåningen med samma metod. Ganska snabbt kom Lisa på (fråga mig inte hur) vilket rum som var gästrummet och vart jag skulle bo, och så lade hon sig att vänta in mig på sängen tills jag kom upp på övervånginen och lade mig också.
Efter denna utmattande resdag har Lisa idag sovit det mesta av dagen. På något vis har hon letat rätt på ett utrymme inuti den utfällda bäddsoffan vilket gör att hon inledningsvis kunde krypa in under soffan och fullständigt försvinna. Nu har vi kommit på vart det lilla förvaringsutrymmet inuti soffan finns, men lämnat henne i fred. Hon låg där från lunch till framåt femtiden på eftermiddag och sov, helt utan intresse för mina lockelser om att komma ut, oavset om de bestod av lockrop eller mat. Noggran rekognosering lönar sig med andra ord. Skall bli otroligt intresant att se hur hon utvecklas de närmaste dagarna. :)
No comments:
Post a Comment