Igår ansträngde jag mig riktigt för att få Lisa att leka. Jag viftade med fjädervippa (den bryr hon sig aldrig om), jag rullade bollar (dem tittar hon på), jag kastade hennes favorit, den röda rasselmusen som hon fick i julklapp förra året. Ingenting hjälpte. Det orsakade knappt ens en huvudrörelse hos Lisa, som bara satt nedanför soffan och stirrade förvänansfullt på mig. Upp i soffan ville hon inte heller komma. Till slut gav jag upp och gick och satte mig framför dator. DÅ ville Lisa leka. Hon rullade iväg bollen, sprang efter den, sparkade runt den ett varv i rummet, tog musen som hon inte tittat åt, lade upp den mitt på golvet, gömde sig själv under fåtöljen i anfallsställning och gjorde en överaskningsattack mot den lilla musen. Gömde sig igen, ny överraskningsattack och sen bar hon runt den och upprepade detta. När musen kom i närheten av mig tog jag upp den och slängde den till andra sidan rummet. Ingen reaktion. Hon vill leka. Bara inte om jag skall vara med. När boll-lekarna avslutats så lade sig Stella i och de båda jagade varandra fram och tillbaka. Till slut gjorde Lisa något som jag aldrig sett en katt göra förut: Hon satte sig (med all sin vikt, betänk det) med bakbenen gränsle över lilla Stella och höll ner henne med sin rumpas vikt mot golvet. Sen slog Lisa henne med framstassarna som hon nu frigjort eftersom hon satt upprätt på bakänden. Klorna indragna förvisso, så det var på lek, men det såg rätt roligt ut. Lisa har äntligen kommit på hur hon skall dra nytta av sin vikt? :)
No comments:
Post a Comment