Förändringens tider

Lisas liv här utvecklas lite hela tiden. Precis som Walter och Stina brukar bli lite rastlösa efter två veckor här börjar Lisa nu bete sig som att hon är mera hemma här. Alldeles bortsett från nya ovanor som att väcka mig genom att spela trumma med tassarna på garderoben varje natt så gör hon lite nya saker. Idag när jag kom hem från jobbet tog hon några steg emot mig när jag kom in i rummet. Visserligen utan att lämna sängen, men ändå. Och förut hoppade hon upp i fönstret och satte sig att titta ut (ny grej). Dessutom verkar hon sova mer och mer i fåtöljen, vilket nog är ett trygghetstecken. Eller så är det resultatet av att jag också vänjer mig och sover utan att tänka på att jag inte skall röra benen och störa katten. Jag misstänker att jag efter att jag vant mig i mycket större utsträckning plötlsigt drar undan kudden (dvs mitt ben) som Lisa lutar sig emot, eller knuffar till henne med någon oförsiktig rörelse. Utöver dessa störningar så brukar Lisan vara sjukt morgontrött och lyfter nästan inte ens på huvudet för att hälsa. Utom idag. Då sprang hon runt på mig en halvtimme innan klockan ringde. Kanske hon börjar vänja sig vid mitt dygn? Just nu kopierar hon i alla fall mig. Jag tittar på min TV, hon tittar på sin. Och fiskarna verkar inte bry sig nämnvärt. De verkade mer rädda för Stina. Fast hon satt förstås ovanpå akvariet. Det har i alla fall Lisa inte kommit på än.