Lyx att vara välkommen!

Idag blev jag hälsad i dörren!

Nåja, det kanske är en optimistisk tolkning, men när jag väl klivit in
igenom dörren (och hunnit konstatera att lukten av lådan känns som
vanligt numera) så kom min nya sambo försiktigt gående. Jag böjde mig
ner och kliade, hon vek försiktigt undan, jag klappade henne över
ryggen och det rös till i henne som det gör när det är skönt.

Sen lade hon sig vid klöspelaren, som hon nästan skruvat loss under
dagen. På armstödet på soffan låg plastkammen som jag utsett till
lisans katt framlagd, efter att ha varit försvunnen ett antal dagar.
Jag tog kammen och kammade igenom pälsen, det gick bra. En omgång
grovt. En omgång finkammat. En omgång till. När jag övervägde att ta
fram saxen för den där stora tovan hon har sedan skogen fick hon dock
nog. Halvt spinnande sprang hon ut i köket till en tom matskål som
snabbt fylldes. Nu har hon parkterat sig framför akvariet som vanligt.

Det är roligt att hon trivs och trivs allt bättre. Det är lite synd
att doften av töre försvunnit. Det var rätt mysigt att gosa med en
katt som luktade tallbarr. :)